Dessa söndagar – Dagbok

Söndagar har alltid haft en ”slö-effekt” på mig. Så är det bara. Och så även idag. Vaknade nästan olagligt tidigt av att fönstret slog igen brevid sängen. Hakade upp det igen och kröp ner under täcket i värmen och blundade. Regnet föll så som regn bara faller på höstarna. Lungt, stilla och sövande.

Sirah (katten alltså) kom smygande ganska snart, puffade med sitt huvud mot min hals och ville säkert få frukosten serverad. Men efter bara ett par försök tror jag att hon också kände att det var Söndag och hon rullade ihop sig till en boll i min armhåla och somnade om. Där låg vi nog i en timme och Söndagsnjöt innan det blev dags för en morgonpromenad. Det vill aldrig riktigt ta sig i tempo på söndagar och efter en bit mat glider vi ner i soffan och hamnar i samma position. Hon i min armhåla spinnande. Fönstret öppet, vinden som viskar i den stora lönnen och regnet som kommer och går. Höstregnet, med sitt lugna, stilla och förföriskt sövande fall gör det väldigt lätt att somna in igen …

, , , , ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: