Om vakaren -Dagbok

Så som perkulatorn sjunger, gnyr lite grann. Så, som vinden lyfter, retar presenningen och så som gångjärnen jämrar sig i den öppna ytterdörren. Katten, Sirah, hon bär in fågeln igen. Lägger den under bordet och välter omkull sig själv bredvid. Hon ser på mig, purrar och jag berömmer henne. 

Jag tar fågeln i ena benet och slänger ut den.
Sirah lutar, lägger ner kroppen i 45 grader när hon rundar dörrposten och hon river in mattan i hörnet i ett kraftigt avstamp med bakbenen. Jag skrattar åt henne när hon flyger genom luften och fångar den igen.

Det är Fredag och Madame Nature öppnar klockan ett.

Det är Fredag och det vankas onödigt goda ostar.
I ögonvrån ser jag skuggan. Hur hon gör sig låg och lång när hon tyst smiter in och förbi igen. Jag anar, fruktar fågelfjädrar över hela köksgolvet och smyger efter. Men, det går inte att smyga på henne.
Hon välter omkull sig själv igen. Försöker dölja fågeln med sin kropp och rullar över på rygg. Att göra sig oemotståndlig kan hon.

Det luktar Monsun Malabar i köket när jag fintar henne genom att klia lite på den mjuka magen med ena och samtidigt snappa upp liket med den andra handen. Hinner tänka att även döda fåglar är vackra. Kommer nog upp i tre steg över golvet innan hon hinner ikapp mig och inte fan visste jag att hon kunde gå några steg på bakbenen också. Hon stjäl tillbaka fågeln, kilar in under bordet och välter omkull sig igen.

Lägger mig på golvet jag också. rullar över på rygg och kurrar lite. Hon ser på mig som i medlidande, tar ett par snabba kliv upp trycker sin panna mot min. Gnussar lite och spänner klorna i mitt bröst. Det är Fredag, golvet måste skuras och det ligger döda fluor på glaset i lysröret. Måste vara deras kall. Att tränga sig in där. Mot värmen och mot en säker död. Är kanske ett helt underbart liv.
Born to be grilled, in a kökslampa.

Det är Fredag och inköpslistan är fåradig. Kokboken bjuder, lockar och det vattnas i munnen på mig. Jag slänger ut fågeln igen, hon sprintar efter och hon kurr-purrar mitt i avstampet från trappen. Jag slår igen dörren, kikar ut genom fönstret efter en stund och då står hon där. Ser så jävla ledsen ut att jag känner mig mindre värdig. Ropar in henne, öppnar en katt-fjäskmats-förpackning och skämma-bort-mosar innehållet på en fintallrik åt henne.
Hon tacksamhetblickar mot mig, spikrakar svansen och hugger in.

Det är Fredag.
Det ska rökas fisk och fläsk, städas och röjas upp. Handlas god mat, ost och vin, mer fjäskmat till katten, bilen ska tvättas och jag ligger efter i planeringen.

Det är vår.
Och snödropparna, där ute vid väggen.

De niger nu.

, , , , , ,

4 thoughts on “Om vakaren -Dagbok

  1. Å jisses så mycket energi man får av att läsa det så vackert skrivna raderna. Ha en underbar dag med vårsolen och livet🙂

  2. Åh. Jag älskar att läsa dig så här. Mer. Jag vill ha mer av ditt livsbetraktande. Det som doftar mellan vind och regn. Du har en speciell förmåga att berätta hur mörkret försvinner i skuggan, hur mycket rörelse det ändå finns i stillheten. Och jag blir så rörd över dig och katten och saknar mina varma kringlor som inte längre finns. Vemod och nostalgi – man känner anslaget av ensamhet men tänk ändå – hur många vi/det är som
    känner likadant. Maestro! Bra flyt!

  3. Kyliga vindar sveper nu över nejderna idag.
    Minusgrader råder och snön vill inte riktigt töa mer.
    Solen, den orkade knappt värma kinden.

    Men, det gjorde era fina ord.

    Tack.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: