Upprörande, minst sagt

Läser i DN och SvD att socialstyrelsen förbjuder Piteå kommun att låsa in boende på demensboenden utan deras medgivande. Det var efter att SvT:s uppdrag granskning hade avslöjat att dementa låstes in på Öjagården utan tillsyn på nätterna som granskningen inleddes.

Kommunen tänker inte följa beslutet. ”– Jag tänker inte medverka till att öka riskerna, säger Mikael Lekfalk, socialchef i Piteå till SVT:s Nordnytt.”
Han syftar bland annat på att förvirrade boende kan hamna ute i snön och kylan.

Socialstyrelsen krävde att bemanningen skulle förbättras. Det har också skett, men inte på natten, enligt Kommunalarbetarens nätupplaga. Socialstyrelsen konstaterar därför i sitt nya beslut att förstärkningen inte är tillräcklig. Man har också konstaterat att det förekommer inlåsning på ytterligare ett boende i kommunen, Norrgården. Kommunen överväger nu om man ska ta en rättslig strid med Socialstyrelsen för att få klarhet i hur lagstiftningen om inlåsning ska tolkas.

Kan inte annat än att bli upprörd när man läser om sånt här, minst sagt. Det är en skam att våra gamla ska behandlas som de gör. Det händer från och till att jag å jobbets vägnar har uppdrag på både servicehus och demensboenden och för var gång man ser hur illa det är med tillsyn och vård mår man illa, skäms och önskar sig en snabb död när och om man kommer upp i den åldern när ett liknande boende kan bli aktuellt.

Personalen gör oftast så gott de kan men allt är väl en fråga om pengar, som vanligt. Kanske Sverige ska ge fan i att stödja Euroländer i kris och istället se till sina gamla som lider. De som jobbat i hela sina liv och byggt upp vår ”välfärd”.

Ibland och alltför ofta skäms jag, för att vara Svensk.

, , , , , , , , , , ,

6 thoughts on “Upprörande, minst sagt

  1. Kommunen jag jobbar hos har dragit ner på personal på det demensboende jag jobbar på. Det är skandal hur boende och personal får lida!!

  2. Jag har jobbat på en mängd demensboenden, att det finns ett kodlås i slutet av avdelningen där dementa inte kan komma ihåg de fyra siffrorna (det som i media är den HEMSKA INLÅSNINGEN) har jag aldrig upplevt som något som de dementa själva har fått ångest av. Snart ser vi väl skräckrepotage om att dagis har hasp på dörren också! När man är såpass dement att man inte klaras av genom hemtjänst då har sjukdomen gått väldigt långt, då går man omkring i sin egen lilla värld och lever någon minut i taget. Färgen på tapeten kan vara ett mycket större orosmoment än hur dörr ut från avdelningen fungerar. De kan lika gärna få för sig att en låst förrådsdörr är ytterdörren!
    SJÄLVKLART ska det finnas mer personal, men hur mycket personal det en blir så kan det alltid hända att t.ex. två personal behöver duscha någon, samtidigt som annan personal hjälper någon som ramlat i köket etc etc. – då kan tant Agda, 89 i bara sitt nattlinne kliva rakt ut i kylan/motorvägen whatever en obevakad minut för hon tror att hon är femton år och ska ut på sommarängen och mjölka kossorna. Tro, mig, jag har varit med om sådant när kodlåset inte fungerat, det är inget kul de timmarna folk är borta och kommer hem med poliseskort genomfrusna, hungriga och förvirrade efter att bytt planlöst mellan spårvagnslinjer hela natten och man bara kan hoppas att det inte råkat ut för elakheter de inte kan återge. Tycker han chefen i Piteå är modig, men det är också skit att han inte ordnat nattbemaningen. Ett rätt, ett fel.

  3. Märk väl att detta med största säkerhet inte bara gäller i Piteå utan i större delen av landet skulle jag tro. Allt handlar om pengar och tid, på bekostnad av personal och de gamlas välmående.

    På de boenden jag besökt ( I flertalet kommuner) kan man nästan känna hur luften genomsyras av en viss uppgivenhet bland personalen. Man har helt enkelt inte tid, hur mycket man än vill, att sitta ned med de gamla, inte ens för några få minuter.
    Alla har olika ansvarsområden och pressade scheman att följa.

    På en avdelning satt en gammal gumma och sov med huvudet i matbordet en längre stund och bredvid henne satt en man och kippade efter luft med huvudet hängande 45 grader bakåt. Personalen på avdelningen (2 st) hade fullt upp med att få de gamla upp och ner i sängarna, få maten på bordet, byta blöjor, duscha dem, hämta matkantiner från köket, lugna de med ångestattacker osv osv.

    Handlade om prioriteringar och att få arbetet effektiv skött antar jag. Fan, ingen är övermänsklig, jag beundrar dem för att de orkar och de borde ha rejält mycket bättre betalt för sitt jobb.

    Tror denna stress och underbemanning gör att man i många fall rycker lite på axlarna, vevar runt maskineriet per automatik och går där och längtar hem. Och så länge ”driften” bara rullar på, är lönsam, ingen olycka sker och ingen blir anmäld lär det inte bli några förbättringar.

    Kan känna skam ibland. Att vara en del av en värld som ser ut och blivit så här.

    Money makes the world go around…

  4. Det är garanterat så att de flesta demensboenden i landet fortfarande har kodlås in till avdelningarna. Det handlar bara om vilka chefer som medger det i tysthet (99%) och vilka som offrar sitt namn i media.

    Ett intressant men omänskligt experiment vore om ALLA demensboenden skippade kodlåsen resten av denna kalla månad och se hur många som skadades av halka, kyla och trafik (reaktionsförmåga, avståndsbedömning och en massa annat vi tar för givet sätts ofta helt ur spel en bit in i de flesta sjukdomsförlopp vad gäller de flesta demensdiagnoser).

    Tycker du verkar ha vettiga reflektioner på denna blogg, men det viktigaste är att kämpa vidare för högre personaltäthet och vad undersköterskor ska göra istället för att fastna i detta ord ”inlåsning”.

    Ja, intressant är också VAD TIDEN går åt till som personalen har. Förr fanns det t.ex särskilt ”förrådspersonal” som bara packade upp, sorterade ut, fyllde på vad som behövdes på varje rum av blöjor, papper etc. Denna personalkatergori rationaliserades bort för ett par årtionden sen och arbetet lades över på undersköterskor (annars utmärkt första jobb för ungdomar helt utan kvalifikationer). Idag bokar vi även våra egna vikarier, lägger våra egna scheman etc, något cheferna gjorde för tio år sen (vad cheferna gör med tiden de fick då är DEN STORA GÅTAN för oss alla).

    Kan komma på massa fler exempel på saker som förs över på oss! Det bästa hade varit om det hade funnits undersköterskor på demensboenden med särskild empatisk förmåga som mer eller mindre bara var anställda för samtal med de boende, sen kunde man ha folk som var duktiga kallskänkor som gjorde frukost etc…istället för allt detta kompromissande det är att jobba på äldreboede idag när man gör lite av ALLT – som du uppenbarligen har lagt märke till.

  5. Upprörande?

    Det här handlar ju om regelrätt förskingring av skattemedel!!!

    Varför ska lärare och sjukhuspersonal få skitlöner samtidigt som politikerna lever i lyx?

    Det är dags att lämna tillbaka makten som stulits från folket!!!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: