800 grader

Hade träffat henne flera gånger förut och då har hon alltid verkat blyg, hållit sig för sig själv och inte sagt mycket mer än ett tyst hej. Idag stötte jag på henne igen. Skulle tro att hon är är lite över 60 men inte 65, medellängd, långt mörkt hår som syns där under mössan. Ja, de brukar ha det på sig när de jobbar i kök, mössa alltså. Nåväl, vi hade hälsat, jag stod med ryggen åt henne när hon plötsligt tar i och sjunger med hög röst.
800 grader! du kan lita på mig, du kan lita på mig. 800 graaader, du kan lita på mig, lita på mig!
För er som inte vet kan jag tala om att det är en gammal låt som Ebba Grön körde då det begav sig.
Och ja, jag tittade på henne, det kan ni lita på.
Då skiner hon upp som en sol och imiterar ett gitarrsolo med rösten. Ja, typ som nenene ne nenene ne. Och herregud va glad människan såg ut ! Hon log som en stor strålande sol och det gjorde jag med. Hon sjöng några rader till innan hon försvann ut i diskrummet och lämnade mig stående med ett stort löjligt flin. Fick stark lust att ge henne en stor björnkram men vågade tvärr inte riktigt. Hon gjorde i alla fall min dag, som hade fått en halvtaskig start, till en riktigt glad och fin dag.  Underbara människor växer inte på träd.