Läser just nu Dvärgen av honom och drabbas av hans skrivkonst som ofta speglar mörker, elände och ångest. 
Född 1891 och avled 1974. Var ledamot i Svenska Akademinen och fick nobelpriset i litteratur 1951. Lagerkvist kunde aldrig riktigt släppa tanken på att gud inte fanns och kanske är det därför hans texter ofta är mörka. Han beskrev människans ofrånkomliga ångest för en värld utan gud. Han skrev även dikter och min personliga favorit är den som följer.
Min ångest är en risig skog
där blodiga fåglar skrika.
Stoltare ödemark finner du nog;
men det kvittar mig lika!Jag sitter och glor under torra träd
och lyss till de hesa skriken.
Jag ligger snart still under tomma träd
och ruttnar bland fågelliken.Andra bloggar om: Per Lagerkvist, Ångest, Noblepris, Litteratur
Vi höres.
Mm, Lagerkvist. En av mina favoriter bland de svenska författarna. Gillar speciellt Onda sagor, Barabbas och Gäst hos verkligheten.
Det är nog så att hans verk speglar en kluven relation till Gud eller till tanken på Gud. Lagerkvist lär ha velat tro, men kunde inte. Hans brytning med moderns tro gav honom ångest, men han kunde väl icke annat?
Nog för att jag tycker att hans böcker rent hantverkmässigt är så pass bra att det intressanta i dem inte kan förklaras enbart med biografiska fakta.
Tack för inspirationen att läsa Per Lagerkvist, och jag
hoppas den finns här i Tyskland i bibliotek – översatt.
Mitt forsok till engelsk oversattning:
My anguish is a scrubby forest
where bloody birds are screaming
a prouder wasteland u may find,
but has no meaning…
I am sitting glaring under dry trees,
listening to the hoarse screams
Soon i will lay still under empty trees
rottening among bird corpses