Feed on
Inlägg
Kommentarer

The Worrying Kind

Mopedrace


Passerade Askersund i dag och passade på att besöka det årliga mopperacet i strandparken. Redan på långt håll kunde man höra speakern förkunna att det inte fanns något tillstånd att spärra av vägen för racet. “Kommer polisen gör vi om det till kuriosamarknad”. Vädret hade inte kunnat vara bättre och man kunde känna lukten av nitro och bränt gummi när de små maskinerna med de stora krafterna kom farande med ilsket varvande motorer. En trevlig tillställning på lördagseftermiddagen där alla såg ut att stortrivas i solskenet. Men jag tror nog att de små grabbarna med de stora beundrande ögonen kommer att minnas underhållningen allra bäst.

Andra bloggar om: ,

Minsta kroppsbyggaren

I Phagwara, Indien lär världens minsta bodybuilder finnas. Den 19-årige atleten Aditya ‘Romeo’ Dev väger endast dryga 9 kilo, är 83 cm lång och har ett bröstmått på ca 50 cm. Detta ger honom rätten att titulera sig världens minsta bodybuilder.
Andra bloggar om: , ,

Packade japaner

Under rusningtiderna i japan är det högtryck på tåg och tunnelbana. Vagnarna blir ofta överfulla och för att kunna få igen dörrarna finns det speciell packpersonal på stationerna. De trycker bokstavligen in folk för att det ska kunna gå att stänga dörrarna. Inget för den som lider av klaustrofobi kanske.

Läs mer på Weird Asia News.

Andra bloggar om: , , ,

Rockebro


Igår passerade jag Rockebro offerkälla som ni kan läsa mer om här. Vid utgrävningar på 80-talet fann man nästan 9000 mynt varav de äldsta var från 1720-talet så man kan nog påstå att den har nyttjats ganska flitig genom åren. Jag har prövat dess krafter en gång för många år sedan och då fungerade den alldeles utmärkt. Vad jag önskade mig den här gången kan jag såklart inte berätta.

Andra bloggar om: , ,

Phone home

Jag vet inte vad det här är för något, men likheten med den gulliga saken i Steven Spielbergs film ET är slående. Och den här ser ut som den vill göra samma sak. Phone home.

Plastic fantastic

Alltså: Jag har en fetisch.
Av någon underlig anledning njuter jag av att knäppa sönder bubblorna på bubbelplast.
Jag gillar ljudet och jag gillar känslan.
Sån är jag.

Vart,vart,vart

Vart är manuset till min barnbok. Jag hittar det inte och jag är bedrövad. Vet att det finns någonstans i huset och jag behöver det nu. Vill sparka liv i historien om de två flickorna som gått vilse i skogen och möter de de onda kottknyckarna och lövryckarna som hjälper den trearmade Bordok att förstöra storskogen.

Finns det någon som tror sig ha Saidas krafter och kan hjälpa mig att finna mitt handskrivna manus som ligger i en vit plastmapp. Hör av er genast med tips om var det kan finnas, för nu finns den där. Inspriationen, lusten och kanske skrivkraften.

A drop in the ocean

In och ut

Solskensmorgon. Jag går ut, klipper ner spireabuskar och njuter av solen. Då kommer regnet. Och, ja det verkligen vräker ner. Jaha, då går jag in och börjar städa. Dammsuger,tvättar och drar ut mattor för att torka golvet. Och vad händer då? Solen tvingar undan molnen och det blir varm, skönt och lätt att andas. Så som det kan bli när sol kommer direkt efter ett regn. Jag går ut igen, hänger tvätten, står barfota och känner våta, svala, nyklippta gräsmattan mot mina fotsulor och jag njuter av att pyssla ute. Slår mig ner mot väggen en stund, där sitter jag och tänker på ditt och datt men mest på datt när jag känner de första dropparna. Det börjar snabbt tokregna igen och jag flyr tillbaka in. In mot skurhinken jag så gärna hade glömt. Så frågan är om det ska fortsätta såhär hela dagen. In och ut, in och ut. Hoppas mest på mer ut då.